torsdag 29 oktober 2009

Kärlek...

Jag älskar dig! <3

Behandlingshem

X hamnade på behandlingshem igår. Han har druckit konstant i X antal veckor. Har ingen tidsuppfattning längre och kan inte lägga på minnet hur länge hant hållt på, eller druckit de närmsta veckorna. Till slut tappar man tidsuppfattningen.
Jag har varit med honom, gråtit med honom,stöttat och funnit vid hans sida. Ändå känns det att man inte räcker till. Till slut fick det vara nog och kontakade föräldrarna, dom kom över på en gång och det slutade med att vi tog X till behandlingshemmet samma kväll. Han var både "physically exhausted och dehydrated", hyperventilerade flera ggr för minsta lilla ansträngning, som om han inte kunde få luft. Han hade inte ätit på flera veckor, och heller inte fått i sig någon vätska. Försökte få i honom lite vätska, köttbuljong som jag blandat ut med varm vatten. Han kunde inte få i sig någonting. Jag undrar hur han har det på behandlingshemmet nu. Det är samma behandlingshem som han hamnade på, efter vår semester hemma i Sverige. Han kom hem själv (hit till Polen) efter vår gemensamma semester, slutade med att han "ville ta livet av sig", tillslut hittade hans föräldrar honom och han fick ta in på behandlingshemmet. Första besöket på 5 veckor räckte tydligen inte. Eller var tydligen inte nog - eftersom då när han kom ut, började dricka på en gång nästan. 1-2 öl blev 5 öl, som blev en flaska "Wisnuwska" (vodka), som blev allt oftare och oftare. Tills han nu hamnade precis där han var för 5 månader sedan. Kostnad för andra besöket: omkring 3000zl för en sjudagarsvistelse (denna ggn). Omkring 9000kr. Undrar hur han har det, tänker på honom. Känns skönt att befinna mig i Polen, vid hans sida denna gång.

Hur det hela började...

I våras bestämde jag mig för att studera utomlands en termin som utbytesstudent via ERASMUS. Efter mycket velande fram och tillbaka kom jag fram till att studera i Polen, Warszawa. Polskie. Poland. Warsaw. Warszawa. Varsovia. Detta land med mycket kultur och historia, billig öl, polacker, bilar med beteckning PL, osv. skulle bli mitt "land" de 6 kommande månaderna. 6 månader blev det dock inte. Jag träffade denna underbara "man" som jag förälskade mig i. Vi gick igenom ett och annat under dessa månader....men vi har stått ut, tampats, delat glädjeminnen och tårar (blod, svett o tårar skulle man kunna säga). och vi är fortfarande tillsammans.den här bloggen kommer handla mest om min vardag med en alkoholist..hur man står ut, och hur man bevarar det bästa som man har: förhållandet till den man älskar, trots missbruket, dvs förhållandet till alkoholen.

det här är min story.