Kanske inte menar till 100% vad jag skrivit i inlägget nedan. Men ibland vill man bara vara 100 % hel. Att räcka till, till 100%. Men det kanske är känslan av otillräcklighet som finns hos oss alla människor, det är väl det är att vara mänsklig. Jag vet inte. Har ändå svårt att acceptera det faktum att jag inte känner mig hel. Att jag inte känner mig tillräcklig. Att jag aldrig kommer räcka till. Att jag inte är 100 % utvecklad som alla andra- mentalt utvecklad eller känner mig tillfreds med mig själv. Ja, det sänker mitt självförtroende, ja det ger mig känslan av att vilja ge upp, att inte kämpa mer medan andra känner att de hela tiden vill växa, leva fullt ut, ta vara på livet till 100%, ta vara på varje möjlighet. Ambitiösa människor. Varför känner jag inte så? Är det ren lathet eller lättja? Är det pga ohälsa? Varför går det inte att träna bort då? Vad krävs för att man ska bli en av dem? Som alltid vill utvecklas och som alltid vill mer. Ibland orkar man *n inte. man kan inte alltid vara bäst. bara att acceptera. Hur mkt man än kämpar och vill så kan man aldrig räcka till fullt ut. Man kanske kan det. Men hur gör man det? Och hur når man dit?
Har jag varit för lat och inte kämpat tillräckligt?
Har jag gett upp för enkelt vid motgångar?
Har jag varit för rädd för att misslyckas? Om så är fallet, varför försvinner det inte? Och vad krävs isåfall för att nå dit? För jag vet att man kan bara om man vill.... Vissa kan ju, de har ju visat prov på det och man behöver inte vara sämre. För jag vill vara en av dem som inte kan.
Men hur gör man då och hur tar man sig dit?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar