I'm happy now. :)
Writing from Oslo and it's my last day here. I'm leaving tom. morning and going back to sweden for some vacations. Have some time off from work, so will be 2 weeks off, have enough time about changing/finding a new job, planning for Oslo, some practical things around the apt, and off for vacations then :) I cannot wait :)
I've met so many wonderful people here, I cannot summarize/describe my trip/time in words, I'm so gratefull to life and to ave met so many nice people :)
(despite the horrible days, during the terror explosion/and the attacks), but there is some way out of that too - as one says - finnally, one starts to see the light in the end of the tunnel :) Despite the terrorist attack, Norway is an extraordinary example of how to act in time of distress and crisis, and shows how strong a country can stand together in time of crisis.
I cannot really summarize my time here, even if i worked most of the time, it's thanks to the people I got to know, that I started to appreciate my time here and that made my trip :)..........so off to Sweden for two weeks now and then back 'home' again.
It's going to be great.
xxx
lördag 13 augusti 2011
måndag 25 juli 2011
Terrordåd/attack/bombexplosion i Oslo
Har varit 2 långa, dystra dagar, de två senaste dagarna. Oslo utsattes för terrordåd (bombexplosion) i fredags eftermiddag omkring kl 15.35. Var påväg till jobbet 1h tidigare, så var i centrum kl .14.35. Helt sjukt. En vanlig dag hade jag slutat jobbet och kommit hem kl/varit i centrum kl 15.30. Det är en stor tragedi, som hela Oslo, Norge, och norden drabbats av. Man kan heller inte fatta att något sånt här kan hända i Oslo, Skandinavien eller norden överhuvudtaget. Frågan är bara vad det får för följder, eller politiska konsekvenser... Om det kommer innebära en polarisering mellan de olika ideologierna, dvs. mellan högern och vänstern, eller om högern kommer växa starkare eller motståndet mot högern, och höger-radikala partier kommer öka. Det man kan förutsäga är väl iallfall att det kommer ske en polarisering, där motståndet och glappet mellan de båda ideologierna/partierna kommer öka. Samtidigt kan ett dåd som detta, göra att även högern, och deras ideologiska anhängare, växer sig starkare..... men vi får hoppas på att det motsatta sker.. fattar bara inte hur ngt sånt här kan hända..
Oslo/Norge är i ens tankar ikväll iaf, och alla de omkomna och deras anhöriga, offer och familj och vänner vänner till de omkomna. Var på minnesceremonin i centrum, omkring 15.000 msk var samlade för att minnas och sörja de omkomna i explosionen (terrordåden) och på ön Utoya. rip. :((
Oslo/Norge är i ens tankar ikväll iaf, och alla de omkomna och deras anhöriga, offer och familj och vänner vänner till de omkomna. Var på minnesceremonin i centrum, omkring 15.000 msk var samlade för att minnas och sörja de omkomna i explosionen (terrordåden) och på ön Utoya. rip. :((
fredag 15 juli 2011
mer personlig..
tänkte göra bloggen lite mer personlig.befinner mig i utlandet och behöver skriva av mig (om allt som händer).många tankar som snurrar i huvudet. är ensamt här. samtidigt befinner sig min pappa på sjukhus. vad gör man. har ingen möjlighet att vara där- eller snarare, är inte där...tanken slog mig att åka hem till sverige över en helg.
lördag 2 juli 2011
onsdag 8 juni 2011
Sjuk
Har drabbats av världens förkylning och vet hur negativ den här bloggen har varit på sistone. För mkt negativitete etc i omgivningen, fel sorters människor. Eller så har jag varit sjuk och mitt immunförsvar har varit försämrat, varför jag lättare tagit åt mig och varit känslig. Är aldrig förkyld i vanliga fall.
Men har hittat boven i dramat. Har ätit för dåligt, för lite sömn, har inte tagit hand om mig, för mkt stress och saker att tänka på och umgåtts med "fel" typer av människor. För mkt motstånd och kritik. Orkar inte.
Men det är mitt ansvar och jag har inte tagit hand om mig själv, unnat mig själv som jag borde göra. Förkylningen ska iaf bort!
botas med vitlök, mjölk, gingseng, etc. varmt the, citron, lime, och massa frukter med C-vitam! :-)
Men har hittat boven i dramat. Har ätit för dåligt, för lite sömn, har inte tagit hand om mig, för mkt stress och saker att tänka på och umgåtts med "fel" typer av människor. För mkt motstånd och kritik. Orkar inte.
Men det är mitt ansvar och jag har inte tagit hand om mig själv, unnat mig själv som jag borde göra. Förkylningen ska iaf bort!
botas med vitlök, mjölk, gingseng, etc. varmt the, citron, lime, och massa frukter med C-vitam! :-)
söndag 29 maj 2011
Träning v 21
Träning v. 21
Varit dåligt med träningen den här veckan pga. jag tagit bort ytterligare två födelsemärken samt att stygnen sitter i. Så har ej velat överanstränga mig.
Men har ändå hunnit med:
Torsdag 26/5 - löpning ca 1 mil.
Lördag 28/5 - löpning ca 5km, 30min.
Varit dåligt med träningen den här veckan pga. jag tagit bort ytterligare två födelsemärken samt att stygnen sitter i. Så har ej velat överanstränga mig.
Men har ändå hunnit med:
Torsdag 26/5 - löpning ca 1 mil.
Lördag 28/5 - löpning ca 5km, 30min.
torsdag 26 maj 2011
att ta kontakt
Hej.
Jag skulle inte tagit kontakt med dig innan jag var hel. Innan jag var 100 % mig själv, eller hel.
Man kan inte bygga ngt (ett förhållande) men ngn annan, om man inte är hel själv, du skulle inte behöva träffa mig när jag är sån här, när jag inte är i mitt bästa essé. Jag vill ju kunna vara mitt bästa jag i ditt sällskap. Kunna utvecklas. Och kunna vara mig själv. Inte vara någon pessimistisk, tråkig K'****ing som drar ner andra i sitt sällskap. Som får andra att må dåligt. Vars mörker smittar av sig. Jag vill inte, därför skulle jag ha väntat. Men jag har saknat dig. Och jag vill ju träffa dig.. Så vad gör jag nu? Hur ska jag bli hel igen? Ska jag avvakta och se vad som händer?
Tanken är ju att man ska växa tillsammans, stärka varandra. Bli starka i varandras sällskap. Ibland känner jag som att jag klarar av allt när jag är eller varit med dig. Som att någonting annat inte spelar någon roll. Som om alla komplex och dåligt självförtroende/självkänsla försvinner. Det smittar av sig och jag gillar det.
Tidigare förhållanden har varit alltför destruktiva. Vi drog ner varandra i varandras mörker. Den ena var hela tiden tvungen att stötta den andra. Aldrig fanns det plats eller utrymme att växa eller utvecklas, utan istället drog vi bara ner varandra djupare, och djupare i "skiten". Det gör ont att skriva det här men någon gång kan jag väl acceptera det, utan att det ska göra ont i tankarna. Men sanningen är inte alltid vacker. Vi levde i mörkret, drog bara ner varandra istället för att stötta och stärka varandra. Istället för att växa så drog vi isär och sönder varandra. Mer skada än nytta kan man väl säga. men jag hoppas den tiden är förbi. att man kan lämna det bakom sig och gå vidare. att jag aldrig mer ska behöva återvända dit. Jag vet att det finns flera av sånna som du där ute, men ingen av oss mådde bra av förhållanden. Konsekvenserna och resultatet ser man ju. Effekterna av missären. Av ett brustet hjärta och ett brustet förhållande. Resultatet av två trasiga msk som egentligen aldrig var bra för varann. Vi är väl medvetna om det båda två. Men jag vet att det finns flera av sånna som dig där ute, och dom ska man passa sig för. Jag tänker aldrig mer ge mig in i ett destruktivt förhållande som bryter ner istället för att stärka. Som tar sönder en istället för att bygga upp. Som drar ner en istället för att hjälpa. Aldrig mer. Jag har fått nog. Varningsklockorna fanns där och ringde. Men S, han är någonting helt annat, i en annan klass och liga. Och vi spelar i samma lag. Han stöttar en och stärker en. Får en att vilja mer och ger en självförtroendet tillbaka. Får en att känna att man vill mer eller att man vill lika mkt. Vill ha mer utav livet. Vill lika mkt som han och vill ha det han har, men för mig själv. Vill ha jobb och ett yrke som jag trivs det. En karriär. Han får mig vilja kämpa och nå dit jag vill. Han inspirerar mig. Han får mig att vilja mer istället för att luta mig tillbaka och vara nöjd och ta något för givet. Han får mig att känna en att man inte ska ta ngt för givet. Allting är resultatet av hårt arbete och man kan inte ta något för givet. Varje dag är värdefull. Man får ta vara på det. Vi har möjligheterna i Sverige och få unnar sig lyckan av att faktiskt göra något av sina liv. Många som tar saker för givet. Nöjer sig med lite när man kan ha eller få mer. Folk som dagligen trycker ner andra och sig själva. För att man är rädd eller för att man känner att man inte förtjänar det. Förminskar sig själva och drar samtidigt ner andra i samma karusell. DU kan inte. Du klarar det inte. Jag kan väl inte. Jo- men kan andra, så kan DU. DU kan visst. Vill du, så kan du. Jag försöker ha det i åtanke och han får mig att se möjligheterna. Men det är inte alltid så lätt. Jag ser möjligheterna, men försöker samtidigt hålla huvudet högt över vattenytan.
Jag skulle inte tagit kontakt med dig innan jag var hel. Innan jag var 100 % mig själv, eller hel.
Man kan inte bygga ngt (ett förhållande) men ngn annan, om man inte är hel själv, du skulle inte behöva träffa mig när jag är sån här, när jag inte är i mitt bästa essé. Jag vill ju kunna vara mitt bästa jag i ditt sällskap. Kunna utvecklas. Och kunna vara mig själv. Inte vara någon pessimistisk, tråkig K'****ing som drar ner andra i sitt sällskap. Som får andra att må dåligt. Vars mörker smittar av sig. Jag vill inte, därför skulle jag ha väntat. Men jag har saknat dig. Och jag vill ju träffa dig.. Så vad gör jag nu? Hur ska jag bli hel igen? Ska jag avvakta och se vad som händer?
Tanken är ju att man ska växa tillsammans, stärka varandra. Bli starka i varandras sällskap. Ibland känner jag som att jag klarar av allt när jag är eller varit med dig. Som att någonting annat inte spelar någon roll. Som om alla komplex och dåligt självförtroende/självkänsla försvinner. Det smittar av sig och jag gillar det.
Tidigare förhållanden har varit alltför destruktiva. Vi drog ner varandra i varandras mörker. Den ena var hela tiden tvungen att stötta den andra. Aldrig fanns det plats eller utrymme att växa eller utvecklas, utan istället drog vi bara ner varandra djupare, och djupare i "skiten". Det gör ont att skriva det här men någon gång kan jag väl acceptera det, utan att det ska göra ont i tankarna. Men sanningen är inte alltid vacker. Vi levde i mörkret, drog bara ner varandra istället för att stötta och stärka varandra. Istället för att växa så drog vi isär och sönder varandra. Mer skada än nytta kan man väl säga. men jag hoppas den tiden är förbi. att man kan lämna det bakom sig och gå vidare. att jag aldrig mer ska behöva återvända dit. Jag vet att det finns flera av sånna som du där ute, men ingen av oss mådde bra av förhållanden. Konsekvenserna och resultatet ser man ju. Effekterna av missären. Av ett brustet hjärta och ett brustet förhållande. Resultatet av två trasiga msk som egentligen aldrig var bra för varann. Vi är väl medvetna om det båda två. Men jag vet att det finns flera av sånna som dig där ute, och dom ska man passa sig för. Jag tänker aldrig mer ge mig in i ett destruktivt förhållande som bryter ner istället för att stärka. Som tar sönder en istället för att bygga upp. Som drar ner en istället för att hjälpa. Aldrig mer. Jag har fått nog. Varningsklockorna fanns där och ringde. Men S, han är någonting helt annat, i en annan klass och liga. Och vi spelar i samma lag. Han stöttar en och stärker en. Får en att vilja mer och ger en självförtroendet tillbaka. Får en att känna att man vill mer eller att man vill lika mkt. Vill ha mer utav livet. Vill lika mkt som han och vill ha det han har, men för mig själv. Vill ha jobb och ett yrke som jag trivs det. En karriär. Han får mig vilja kämpa och nå dit jag vill. Han inspirerar mig. Han får mig att vilja mer istället för att luta mig tillbaka och vara nöjd och ta något för givet. Han får mig att känna en att man inte ska ta ngt för givet. Allting är resultatet av hårt arbete och man kan inte ta något för givet. Varje dag är värdefull. Man får ta vara på det. Vi har möjligheterna i Sverige och få unnar sig lyckan av att faktiskt göra något av sina liv. Många som tar saker för givet. Nöjer sig med lite när man kan ha eller få mer. Folk som dagligen trycker ner andra och sig själva. För att man är rädd eller för att man känner att man inte förtjänar det. Förminskar sig själva och drar samtidigt ner andra i samma karusell. DU kan inte. Du klarar det inte. Jag kan väl inte. Jo- men kan andra, så kan DU. DU kan visst. Vill du, så kan du. Jag försöker ha det i åtanke och han får mig att se möjligheterna. Men det är inte alltid så lätt. Jag ser möjligheterna, men försöker samtidigt hålla huvudet högt över vattenytan.
Att ge upp.
Kanske inte menar till 100% vad jag skrivit i inlägget nedan. Men ibland vill man bara vara 100 % hel. Att räcka till, till 100%. Men det kanske är känslan av otillräcklighet som finns hos oss alla människor, det är väl det är att vara mänsklig. Jag vet inte. Har ändå svårt att acceptera det faktum att jag inte känner mig hel. Att jag inte känner mig tillräcklig. Att jag aldrig kommer räcka till. Att jag inte är 100 % utvecklad som alla andra- mentalt utvecklad eller känner mig tillfreds med mig själv. Ja, det sänker mitt självförtroende, ja det ger mig känslan av att vilja ge upp, att inte kämpa mer medan andra känner att de hela tiden vill växa, leva fullt ut, ta vara på livet till 100%, ta vara på varje möjlighet. Ambitiösa människor. Varför känner jag inte så? Är det ren lathet eller lättja? Är det pga ohälsa? Varför går det inte att träna bort då? Vad krävs för att man ska bli en av dem? Som alltid vill utvecklas och som alltid vill mer. Ibland orkar man *n inte. man kan inte alltid vara bäst. bara att acceptera. Hur mkt man än kämpar och vill så kan man aldrig räcka till fullt ut. Man kanske kan det. Men hur gör man det? Och hur når man dit?
Har jag varit för lat och inte kämpat tillräckligt?
Har jag gett upp för enkelt vid motgångar?
Har jag varit för rädd för att misslyckas? Om så är fallet, varför försvinner det inte? Och vad krävs isåfall för att nå dit? För jag vet att man kan bara om man vill.... Vissa kan ju, de har ju visat prov på det och man behöver inte vara sämre. För jag vill vara en av dem som inte kan.
Men hur gör man då och hur tar man sig dit?
Har jag varit för lat och inte kämpat tillräckligt?
Har jag gett upp för enkelt vid motgångar?
Har jag varit för rädd för att misslyckas? Om så är fallet, varför försvinner det inte? Och vad krävs isåfall för att nå dit? För jag vet att man kan bara om man vill.... Vissa kan ju, de har ju visat prov på det och man behöver inte vara sämre. För jag vill vara en av dem som inte kan.
Men hur gör man då och hur tar man sig dit?
onsdag 25 maj 2011
I slutändan blir man ändå alltid själv.
Det är bara acceptera, ibland. Hur mkt man än kämpar, hur mkt man än vill, hur mkt man än vill räcka till för andra och finnas där, så kommer man ändå aldrig nå ut till 100 %. Är man inte helt från början så kommer det alltid att brista. Har man inte grunden att stå eller bygga på, så finns det ingen framtid. Det är bara acceptera, det gäller både livet, vänskapsrelationer, förhållanden, ja i stort sett det mesta. Folk säger hela tiden att dem vill "växa", men vad betyder det i grund och botten? Att man hela tiden vill utvecklas? Att man vill mer, lära sig mer? Men om man inte har kraften då att hålla ut, att räcka till fullt ut. Vad gör man då? Som när det känns att springa ett marathon lopp, men krafterna räcker inte till och man når inte ända fram till mållinjen. Utan pustar ut de sista andetagen innan man faller pladask innan man nått fram i mål. Det är så det känns när man inte räcker till. Det är som att man inte kommer fram i mål, utan ger upp halvvägs eller innan mållinjen. Det är för djävligt. Och så är det, har man inte grunden att stå på, så kommer man aldrig räcka till 100 % varken för sig själv, sin omgivning eller sina nära och kära, etc. Hur mkt man än vill. Bara för att man inte orkar själv. Det är så det känns när man inte räcker till. Så djavla ensamt och dystert men det är väl så den bittra sanningen ser ut.. Livet smakar inte alltid gott. Ibland får man bita i det sura äpplet.
"Just for the record, the weather today is calm and sunny, but the air is full of bullshit."
— Chuck Palahniuk.
"What does not break you down, makes you stronger."
- Unknown (but typical Swedish quote)?
— Chuck Palahniuk.
"What does not break you down, makes you stronger."
- Unknown (but typical Swedish quote)?
Pain is inevitable, suffering is optional.
Just for the record; it's not life thats´cause us pain, pain in life is unavoidable. Life consist of pain, suffering, misfortunes and losses, but it's what we do to ourselves that makes us suffer. Not life itself. It's how we decide to meet those challenges and losses that will determine weather we choose to suffer or not, or fight back and become stronger. It's about which people we choose to surround us with. Ask yourself; do you really need this person in your life? Does this person makes your life happier or miserable? Does this person makes you stronger or does this person fight you back? Or break you down? You choose to surround yourself with certain types of people. Therefore, life and pain can be inevitable, but suffering is not. Suffering is and can be optional. It's up to you and it's your choice. Pain is inevitable, suffering is not.
Just for the record; it's not life thats´cause us pain, pain in life is unavoidable. Life consist of pain, suffering, misfortunes and losses, but it's what we do to ourselves that makes us suffer. Not life itself. It's how we decide to meet those challenges and losses that will determine weather we choose to suffer or not, or fight back and become stronger. It's about which people we choose to surround us with. Ask yourself; do you really need this person in your life? Does this person makes your life happier or miserable? Does this person makes you stronger or does this person fight you back? Or break you down? You choose to surround yourself with certain types of people. Therefore, life and pain can be inevitable, but suffering is not. Suffering is and can be optional. It's up to you and it's your choice. Pain is inevitable, suffering is not.
lördag 21 maj 2011
tisdag 17 maj 2011
Träning v 20
Må: Vila
Tis: Box 30min.+skivståndintervall
Ons: Skivstång intervall, 90min.
Tors: Vila pga Stockholm.
Fre: Stockholm, vila.
Lör: Springa/löpning/jogg
Sön: Springa/löpning/jogg
Tis: Box 30min.+skivståndintervall
Ons: Skivstång intervall, 90min.
Tors: Vila pga Stockholm.
Fre: Stockholm, vila.
Lör: Springa/löpning/jogg
Sön: Springa/löpning/jogg
tisdag 10 maj 2011
Träning v 19
Träning v 19
må: aerobics + box, ca. 90min.
tis bräda+Skivstång spinning 60min+90min.
ons SM +yoga
tors löpning ca 5km
fre intensivpass 60min.
lör - vila
sön - vila
må: aerobics + box, ca. 90min.
tis bräda+Skivstång spinning 60min+90min.
ons SM +yoga
tors löpning ca 5km
fre intensivpass 60min.
lör - vila
sön - vila
måndag 2 maj 2011
Träningsvecka 18
träningsv. 18
Ny vecka, nya tag.
mån 2/5- löpning ca 5km, 45min...
tis - bräda+ styrka Spinning 90min.
ons skivstång styrka 60min.
tors - vila (Vaknade upp och mådde som en säckpotatis, vet inte vad det var för fel??)
fre - ska prova på ett pass som heter cirkelfrys om några h., kondition maxat med styrka :-) Sen intensivpass mot kvällen! Sen kommer XXX och hälsar på i helgen ;-) Vill ju också vara i toppform därför eller i mitt bästa skick/esse :-) Är det i sådana sammanhang som man säger när någon "tar fram det bästa ur en"? ;) :p att man vill vara i toppform och tränar sig fram pga denna person?? Jag hoppas det iaf!
lör -
sön -
Valborg i helgen, ligger därför efter med träningen. Däremot trevligt besök från s!
Annars...
vad gör man när man inte orkar mer o ligger på botten och krälar? när det enda som behövs, eller när verkligheten känns som att man håller på och drunknar och håller sig precis ovanför ytan tack vare en livboj? Vad gör man då? och hur lång tid ska det ta innan man mår bra igen? har ju iaf börjat "se" efter mig själv, ändra matvanor, träna mer... men plugget släpar efter och allt socialt häng likaså. hur tar man sig upp igen??o hur lång tid ska det innan saker o ting börjar kännas någorlunda normala igen och att man inte behöver 'kämpa' sig upp från sängen? Visst, alla har sina bra- och dåliga dagar. men ska det vara såhär varje dag? och hur länge då? nu är också sommaren här, men jag känner verkligen ingenting, null, nothing.
Men, men, imorgon åker stygnen bort och då får jag styrketräna igen!! Dags att pumpa lite muskler och träna kondition på riktigt ;) 2,5h ska det bli imorgon! +morgonjoggen. Iallafall ngt att se framemot ;)
Jag hoppas iaf att jag lever upp till det nu och jag kör dom där passen imorgon:)) Kanske inte så jättebra för ärret om det töjs ut, men ett "litet" ärr kan väl inte skada så mkt ?? Hellre snygga muskler och välmående! Än att skippa träningen och må "dåligt"! :) Och ett litet fult ärr har väl aldrig skadat så mkt? dessutom kommer ju skönhet innifrån så ;))!! eller vad säger man ?!:)
Ny vecka, nya tag.
mån 2/5- löpning ca 5km, 45min...
tis - bräda+ styrka Spinning 90min.
ons skivstång styrka 60min.
tors - vila (Vaknade upp och mådde som en säckpotatis, vet inte vad det var för fel??)
fre - ska prova på ett pass som heter cirkelfrys om några h., kondition maxat med styrka :-) Sen intensivpass mot kvällen! Sen kommer XXX och hälsar på i helgen ;-) Vill ju också vara i toppform därför eller i mitt bästa skick/esse :-) Är det i sådana sammanhang som man säger när någon "tar fram det bästa ur en"? ;) :p att man vill vara i toppform och tränar sig fram pga denna person?? Jag hoppas det iaf!
lör -
sön -
Valborg i helgen, ligger därför efter med träningen. Däremot trevligt besök från s!
Annars...
vad gör man när man inte orkar mer o ligger på botten och krälar? när det enda som behövs, eller när verkligheten känns som att man håller på och drunknar och håller sig precis ovanför ytan tack vare en livboj? Vad gör man då? och hur lång tid ska det ta innan man mår bra igen? har ju iaf börjat "se" efter mig själv, ändra matvanor, träna mer... men plugget släpar efter och allt socialt häng likaså. hur tar man sig upp igen??o hur lång tid ska det innan saker o ting börjar kännas någorlunda normala igen och att man inte behöver 'kämpa' sig upp från sängen? Visst, alla har sina bra- och dåliga dagar. men ska det vara såhär varje dag? och hur länge då? nu är också sommaren här, men jag känner verkligen ingenting, null, nothing.
Men, men, imorgon åker stygnen bort och då får jag styrketräna igen!! Dags att pumpa lite muskler och träna kondition på riktigt ;) 2,5h ska det bli imorgon! +morgonjoggen. Iallafall ngt att se framemot ;)
Jag hoppas iaf att jag lever upp till det nu och jag kör dom där passen imorgon:)) Kanske inte så jättebra för ärret om det töjs ut, men ett "litet" ärr kan väl inte skada så mkt ?? Hellre snygga muskler och välmående! Än att skippa träningen och må "dåligt"! :) Och ett litet fult ärr har väl aldrig skadat så mkt? dessutom kommer ju skönhet innifrån så ;))!! eller vad säger man ?!:)
måndag 25 april 2011
Att inte vara 20 längre
Hej,
Tänkte bara skriva ett litet inlägg såhär på morgon"kvisten", jag har börjat träna och kasta om mina matvanor till Gi/LCHF-kost och lagt till nyttigare matvanor.... Har även tagit upp löpningen och börjat springa/jobba utomhus 2-3ggr/per vecka.
Men nu känner jag att jag inte orkar mer längre! På ett eller annat sätt är det kanske dags att acceptera att man inte är 20 år längre (är 20+ 5 år till), och har inte längre det där "flåset" uppe. Orkar inte lika mkt mer. Har inte lika mkt kraft och ork, som alla andra. Känner mig som minst 30 i kroppen. Är det normalt? Är det pga dåliga matvanor och "skräp"mat som man konsumerat under sina yngre dar? Stress? Dålig sömn? Dåliga matvanor?
Känner mig iaf som minst 30 i kroppen och vill såklart ha ändring på det.
Men har inte orken eller "flåset" kvar. Är det såhär det känns i början innan man "laddar" på ny energi och börjar om på nytt och börjat med en ny hobby som löpning? Har jag dålig kondition eller vad är det som är fel? Känns det alltid såhär tufft i början innan man kommer igång eller laddar på, på nytt? Är det nån slags fas man går in i när man tränat "hårt" ett par veckor?
Känns tungt att inte orka lika mkt längre, men samtidigt får man acceptera att man inte är 20 längre, även om det känns tungt. Men frågan är hur mkt man ska orka med (vad gäller träning) i den här åldern? Och kommer man någonsin bli "ung" igen som om man kände sig som 20? eller är det bara acceptera att man inte kommer orka lika mkt mer? Eller är det möjligt att "förändra" sig?
Tänkte bara skriva ett litet inlägg såhär på morgon"kvisten", jag har börjat träna och kasta om mina matvanor till Gi/LCHF-kost och lagt till nyttigare matvanor.... Har även tagit upp löpningen och börjat springa/jobba utomhus 2-3ggr/per vecka.
Men nu känner jag att jag inte orkar mer längre! På ett eller annat sätt är det kanske dags att acceptera att man inte är 20 år längre (är 20+ 5 år till), och har inte längre det där "flåset" uppe. Orkar inte lika mkt mer. Har inte lika mkt kraft och ork, som alla andra. Känner mig som minst 30 i kroppen. Är det normalt? Är det pga dåliga matvanor och "skräp"mat som man konsumerat under sina yngre dar? Stress? Dålig sömn? Dåliga matvanor?
Känner mig iaf som minst 30 i kroppen och vill såklart ha ändring på det.
Men har inte orken eller "flåset" kvar. Är det såhär det känns i början innan man "laddar" på ny energi och börjar om på nytt och börjat med en ny hobby som löpning? Har jag dålig kondition eller vad är det som är fel? Känns det alltid såhär tufft i början innan man kommer igång eller laddar på, på nytt? Är det nån slags fas man går in i när man tränat "hårt" ett par veckor?
Känns tungt att inte orka lika mkt längre, men samtidigt får man acceptera att man inte är 20 längre, även om det känns tungt. Men frågan är hur mkt man ska orka med (vad gäller träning) i den här åldern? Och kommer man någonsin bli "ung" igen som om man kände sig som 20? eller är det bara acceptera att man inte kommer orka lika mkt mer? Eller är det möjligt att "förändra" sig?
onsdag 20 april 2011
Träning v 16
Träning v 16
mån: SM spinning (styra spinning), 90min.
tis: vila
ons: vila
tors: vila
fre: löpning, ca 4-5km. 45min ? får egentligen inte träna pga ryggen, men what the heck, kan ju inte låta bli :D ja, har har sytt ett par stygn där bak...men de ska nog läka rättså bra iallafall. och kan ju bara ligga hemma och "sura" när det är så fint väder ute!!! nej nu är det dags att hoppa in i duschen..
lör: löpning ca 5km, 30min. Nä, jag vet att jag inte borde träna överhuvudtaget pga ryggen och låta det läka ut helt nu när stygnen fortf. sitter i, men jag kan ju inte låta bli. aja, jag får ångra mig "sen" istället. när jag får ett skitfult ärr där bak...men vad gör man:/
sön: träning, ca 1mil. fördelat på 60min. +(-)
19/3- tagit bort leverfläck på ryggen så får ej träna mer...
mån: SM spinning (styra spinning), 90min.
tis: vila
ons: vila
tors: vila
fre: löpning, ca 4-5km. 45min ? får egentligen inte träna pga ryggen, men what the heck, kan ju inte låta bli :D ja, har har sytt ett par stygn där bak...men de ska nog läka rättså bra iallafall. och kan ju bara ligga hemma och "sura" när det är så fint väder ute!!! nej nu är det dags att hoppa in i duschen..
lör: löpning ca 5km, 30min. Nä, jag vet att jag inte borde träna överhuvudtaget pga ryggen och låta det läka ut helt nu när stygnen fortf. sitter i, men jag kan ju inte låta bli. aja, jag får ångra mig "sen" istället. när jag får ett skitfult ärr där bak...men vad gör man:/
sön: träning, ca 1mil. fördelat på 60min. +(-)
19/3- tagit bort leverfläck på ryggen så får ej träna mer...
torsdag 14 april 2011
Veckans träning v.15
Träning v. 15
mån: box 90min
tis: vila
ons: spinning 60 min + SkivstångInt (intensivpass kondition 90min).
tors: spinning 60min. imorgon prime besök på PR byrån PRIME
fre: vila
lör: SM 60 min.
sön: började dagen med löpning, 40min. ute på spåret, ca 5-6km. på 40min.
hann med SM 60min.
mån: box 90min
tis: vila
ons: spinning 60 min + SkivstångInt (intensivpass kondition 90min).
tors: spinning 60min. imorgon prime besök på PR byrån PRIME
fre: vila
lör: SM 60 min.
sön: började dagen med löpning, 40min. ute på spåret, ca 5-6km. på 40min.
hann med SM 60min.
måndag 11 april 2011
Plugg....
Det som står på listan för plugg: i veckan:
* Middle East comparative politics tenta - 5 maj
* biologisk psykologi tenta - ???
* D-uppsatsen, skriver nu...
men annars har jag även neken kvar (dugga) samt en pm-uppsats att ta igen i Foreign policy analysis, tänkte skriva om krisen i Libyen ur ett psykologisk perspektiv (externa/internal attribution theory/effekt, kan effekterna /orsakerna av beteendena hos Kadaffi's regering hänvisas till interna förklaringsmodeller (som internal attribution effect, som en effekt av Kadaffis personlighet, ställning, vem han är som person) eller kan det förklaras av external attribution effect, dvs. av externa förklaringsmodeller, där Libyens roll i det internationella systemet, FN, olja, el. andra förklaringsmodellen kan förklara orsaker/beetenden till kadaffis regerings (beteende). annars är jag klar med allt.
* Middle East comparative politics tenta - 5 maj
* biologisk psykologi tenta - ???
* D-uppsatsen, skriver nu...
men annars har jag även neken kvar (dugga) samt en pm-uppsats att ta igen i Foreign policy analysis, tänkte skriva om krisen i Libyen ur ett psykologisk perspektiv (externa/internal attribution theory/effekt, kan effekterna /orsakerna av beteendena hos Kadaffi's regering hänvisas till interna förklaringsmodeller (som internal attribution effect, som en effekt av Kadaffis personlighet, ställning, vem han är som person) eller kan det förklaras av external attribution effect, dvs. av externa förklaringsmodeller, där Libyens roll i det internationella systemet, FN, olja, el. andra förklaringsmodellen kan förklara orsaker/beetenden till kadaffis regerings (beteende). annars är jag klar med allt.
söndag 10 april 2011
skiljas
Så mkt sorg, så mkt smärta,
när kärlek förvandlas till hat.
Vi går skilda vägar. hörs aldrig av.
den goda tiden är förbi.istället möter verkligheten oss.
väcker oss med ett slag i ansiktet.slår sönder oss.
så det skaver så förbaskat ont i hjärtat..
så mkt sorg..så mkt smärta.
Vad hände med henne/den man var för 2 år? kanske dags att gå vidare o finna/hitta "den tjejen". den hon en gång var och är. nånstans innerst inne. *** vad livet gör med oss. man ska inte behöva må såhär. tom folk på vägen har sagt att man förändrats, är inte den man en gång var. "att man var mkt gladare förr". ja, det stämmer väl eftersom de 2 senaste år mer eller mindre inneburit isolering. från mig själv. från vänner. från familj. från verkligheten. hur hittar man tillbaka ?
när kärlek förvandlas till hat.
Vi går skilda vägar. hörs aldrig av.
den goda tiden är förbi.istället möter verkligheten oss.
väcker oss med ett slag i ansiktet.slår sönder oss.
så det skaver så förbaskat ont i hjärtat..
så mkt sorg..så mkt smärta.
Vad hände med henne/den man var för 2 år? kanske dags att gå vidare o finna/hitta "den tjejen". den hon en gång var och är. nånstans innerst inne. *** vad livet gör med oss. man ska inte behöva må såhär. tom folk på vägen har sagt att man förändrats, är inte den man en gång var. "att man var mkt gladare förr". ja, det stämmer väl eftersom de 2 senaste år mer eller mindre inneburit isolering. från mig själv. från vänner. från familj. från verkligheten. hur hittar man tillbaka ?
inombords
Ibland finns en vilja, inombords, en längtan någon annanstans, till någonting bättre. En längtan att förändras och börja på nytt.
eller en längtan efter att försvinna. ta ett sista andetag innan man närmar sig slutet.
eller en längtan efter att försvinna. ta ett sista andetag innan man närmar sig slutet.
lördag 9 april 2011
To choose happiness?
Is it possible to choose happiness?
Or is it a choice to be made?
I dont believe anyone decides to live in missery, and to be unhappy... If it was so easy, then I would also "choose" to be happy.
Or is it a choice to be made?
I dont believe anyone decides to live in missery, and to be unhappy... If it was so easy, then I would also "choose" to be happy.
tisdag 5 april 2011
v. 14 träning
V: 14 TRÄNING
MÅNDAG: STYRKETRANING SPINNING 75 MIN
TISDAG: CYKLA CENTRUM FRAM O TILLBAKA FEM KM
ONSDAG: PULSMEDEL 60 MIN
TORS: Var ute och sprang, 5,36 km, 46min.
(( Fasiken/sjutton vad skönt det känns!! Var ute och sprang i ca 1h, sammanlagt omkring 5km!!! Känner mig så jävla pepp och vad bra det känns att jag faktiskt kunde ta mig själv ur sängen/att man lyckas ta sig själv ur sängen o bevisa att man inte är någon latmask!! Nu jävlar kör vi!!Sen har jag fått bostadskontrakt nu på en lägenhet, så ska flytta till XXX området inom snart framtid, men innan dess hinner jag nog åka till waw o hälsa på Y o hänga lite där. Sen får vi se vad som händer ,men behöver iaf inte stå bostadslös o slipper betala hyra juni-juli! Så det är ju alltid toppen, ett plus (+).
FREDAG - Ingen träning, alltför lat, men cyklade ca 2km. Imorgon tänkte jag löpa (gå ut och springa) + köra ngt styrke/eller konditionspass. Nu jävlar kör vi. Ska hinna med 2 pass imorrn iaf, antingen löpning eller ett gympass, eller gympass x2.
LÖRDAG: Ok, inga "bra" pass idag förutom på morgonen (jättetidiga morgonpass), så tänkte jag skulle ut och springa idag. 1h= samma sträcka som förut, ca 5km. Ska hinna med det oavsett om det innebär att gå ut och springa kl 19.00 ikväll men (u)ska(/u) hinna med det oavsett vad.
Cyklade endast hem fram och tillbaka, ca 3-4km sammanlagt. F. l. till s.
SÖNDAG: var ute och sprang idag, och sjutton vilket härligt pass. Blev längre än väntat, sprang/gick ända till hågaparken (som är ett naturreservat) i U.sala. Gick hemifrån omkring 13.30 och hemma igen 16.30 (??). Var iaf ett långt pass, säkert inte mer än 6km sammanlagt dock, men frisk luft, och solsken fick jag iaf. Ngt att vara tacksam över.
MÅNDAG: STYRKETRANING SPINNING 75 MIN
TISDAG: CYKLA CENTRUM FRAM O TILLBAKA FEM KM
ONSDAG: PULSMEDEL 60 MIN
TORS: Var ute och sprang, 5,36 km, 46min.
(( Fasiken/sjutton vad skönt det känns!! Var ute och sprang i ca 1h, sammanlagt omkring 5km!!! Känner mig så jävla pepp och vad bra det känns att jag faktiskt kunde ta mig själv ur sängen/att man lyckas ta sig själv ur sängen o bevisa att man inte är någon latmask!! Nu jävlar kör vi!!Sen har jag fått bostadskontrakt nu på en lägenhet, så ska flytta till XXX området inom snart framtid, men innan dess hinner jag nog åka till waw o hälsa på Y o hänga lite där. Sen får vi se vad som händer ,men behöver iaf inte stå bostadslös o slipper betala hyra juni-juli! Så det är ju alltid toppen, ett plus (+).
FREDAG - Ingen träning, alltför lat, men cyklade ca 2km. Imorgon tänkte jag löpa (gå ut och springa) + köra ngt styrke/eller konditionspass. Nu jävlar kör vi. Ska hinna med 2 pass imorrn iaf, antingen löpning eller ett gympass, eller gympass x2.
LÖRDAG: Ok, inga "bra" pass idag förutom på morgonen (jättetidiga morgonpass), så tänkte jag skulle ut och springa idag. 1h= samma sträcka som förut, ca 5km. Ska hinna med det oavsett om det innebär att gå ut och springa kl 19.00 ikväll men (u)ska(/u) hinna med det oavsett vad.
Cyklade endast hem fram och tillbaka, ca 3-4km sammanlagt. F. l. till s.
SÖNDAG: var ute och sprang idag, och sjutton vilket härligt pass. Blev längre än väntat, sprang/gick ända till hågaparken (som är ett naturreservat) i U.sala. Gick hemifrån omkring 13.30 och hemma igen 16.30 (??). Var iaf ett långt pass, säkert inte mer än 6km sammanlagt dock, men frisk luft, och solsken fick jag iaf. Ngt att vara tacksam över.
torsdag 31 mars 2011
Veckans träning v. 13
veckans träning, v. 13
Den här veckan har jag tränat:
Tis - Step pass 60min.
Ons - Styrketräning, Kondition (INT). 75 min.
Tors - ?
Fre - Intensiv, gympa 60min
Lör -
Sön
Den här veckan har jag tränat:
Tis - Step pass 60min.
Ons - Styrketräning, Kondition (INT). 75 min.
Tors - ?
Fre - Intensiv, gympa 60min
Lör -
Sön
söndag 20 februari 2011
onsdag 26 januari 2011
Saker att "ta "tag" i...
Sitter precis och skriver klart inlämningsuppgiften för psykologin, handlar om samtalsmetoder och samtalsfärdigheter för hur man lär sig att ge svåra besked, ge kritik samt att ta emot kritik .. Intressant läsning där man får väldigt många "nya perspektiv" på situationen, och hur man handskas med olika problem som har med anställda - och chefer att göra....och en själv i viss mån.
Hursomhelst, har bestämt mig för att ta tag i lite saker för att komma i bättre form:
- träna !!
- söka jobb... NU!
Ska börja söka alla möjliga jobb som det finns en chans att få, är väl lite sent ute som vanligt med sommarjobben, men något hopp måste man väl ha om att få något?
Snälla, gud jag ber dig för det.... Men jag vet, ingenting händer om man själv inte gör jobbet och tar tag i det.
good luck
Hursomhelst, har bestämt mig för att ta tag i lite saker för att komma i bättre form:
- träna !!
- söka jobb... NU!
Ska börja söka alla möjliga jobb som det finns en chans att få, är väl lite sent ute som vanligt med sommarjobben, men något hopp måste man väl ha om att få något?
Snälla, gud jag ber dig för det.... Men jag vet, ingenting händer om man själv inte gör jobbet och tar tag i det.
good luck
Waiting in vain...
Waiting in vain....
I don't wanna wait in vain for your love...
I'm not sure I like the song the most, ore the one I like the most of B-D songs,
but the lyrics are good though!
as always.....
......
......Like I said:
It's been three years since I'm knockin' on your door,
And I still can knock some more:
Ooh girl, ooh girl, is it feasible?
I wanna know now, for I to knock some more.
Ya see, in life I know there's lots of grief,
But your love is my relief:
Tears in my eyes burn - tears in my eyes burn
While I'm waiting - while I'm waiting for my turn,
See!
I don't wanna wait in vain for your love...
I'm not sure I like the song the most, ore the one I like the most of B-D songs,
but the lyrics are good though!
as always.....
......
......Like I said:
It's been three years since I'm knockin' on your door,
And I still can knock some more:
Ooh girl, ooh girl, is it feasible?
I wanna know now, for I to knock some more.
Ya see, in life I know there's lots of grief,
But your love is my relief:
Tears in my eyes burn - tears in my eyes burn
While I'm waiting - while I'm waiting for my turn,
See!
söndag 23 januari 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)